onsdag 25 juli 2012

Dagen D

är kommen.... Jag står och stryker min klännig för dig. Jag stryker inte kläder, bara om vi ska bort. Ibland även Tobbes skjorta, aldrig annars. Ingen hör mitt namn och säger, "ja, det e hon som stryker" Nej nej nej, det är inte jag.... Men idag står jag här ändå och stryker min klänning för dig, för att jag ska vara fin för dig... Skum känsla den där, jag hade gärna skitit i att stryka klänningen, men jag vill vara så fin jag kan bli... för dig.... Du har sett mig ledsen, arg, glad, fnittrig, sur, förbannad, full, ja allt! Idag är jag ledsen för dig, för att om du är borta, vad ska jag göra då? Vem ska jag gratta den 22 oktober? Vem ska jag skicka ett grattis på namndagen den 17 feb och få tillbaka ett sms som säger "desamma, kram!"?? Vem ska jag förfesta ihop med på SR? Vem ska jag ringa när jag behöver prata om allt möjligt?

Drömde om dig inatt, igen... om begravningen faktiskt. Vi satt i sidorummet och du kommer in som ditt gamla jag i en riktigt snygg svart/vit klänning och är på strålande humör. Jag hinner aldrig prata eller krama dig, men du tittar på mig med en sådan genomträngde blick och ler. Ett leende som säger "jag mår bra nu, jag är ok". Du kunde inte ha bättre tajming snäckan. För idag, när det är som allra tuffast, kommer jag att tänka dig det leendet och veta inom mig, att du har det bra nu... Det kommer att vara min tröst och min styrka. Älskar dig vännen nu och för alltid ♥ ♥ ♥

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar